Jag blir så jävla aaaaarg! (4)

Radiobrus

Jag vet inte vad det är som triggar min ilska så mycket i radiobrus? Jag vet helt enkelt inte, men arg blir jag.
Ni vet när man är ute och åker bil i godan ro. Ni vet: "Dum dum dum dum, jag åker en bil, allt är bra för jag slipper gå, dum dum dum dum". Du slår på radion och blir arg på dom kommersiella radiostationerna (Mer om det vid ett annat tillfälle): Du hytter med näven lite grann mot radion för att den spelar dålig musik. "Ååååh, jävla kommersiella radio", tänker du,

Plötsligt så kör du in i ett parkeringshus, för du ska på stan och köpa mer plast till din plastsamling. DÅ! Då avbryts radion, för tydligen så har bilradion lite svårt att ta emot radiovågor genom betong (Skulle ha tänkt på det när du uppfann radion Gud!). Istället är allt du hör ett avskyvärt brus. "AAAAAAAAAH! Vad är detta gudsförgätna oljud!?" Du känner ilskan komma krypande genom hela kroppen och i din djuriska ilska slår (Bokstavligen slår (hårt (jättehårt))) du av radion. Ilskan försvinner, och du är tillbaks i ditt mänskliga, lugna, jag ...om du nu inte sitter i baksätet, och inte har någon makt över radion, och den som kör inte alls verkar dela ditt hat mot detta oljud.

Ännu värre är det om du nu skulle råka ha en klockradio, och när du på morgonen väcks utav detta satansbrus för att klockradion bara bestämt sig för att tappa den inrattade kanalen.

Åååå, JAG BLIR SÅ JÄVLA AAAAAAARG!

Ååååh, jag blir arg till och med när jag ser det!