lördag 30 juni 2012

The right way, the wrog way and the Yngwie

För er som nu missade det så an jag meddela att det idag var Kungen som sommarpratade i radion idag. Ja, alltså den riktiga Kungen, inte den där sköna lätt förvirrade snubben som bor på Drottningholms slott.

Yngwie J. Malmsteen, är mannen som borde pryda alla våra mynt och sedlar, för en mer inflytelserik svensk är ganska svårt att hitta. Astrid Lindgren, visst, men revolutionerade hon författandet? Nä, det var bara väldigt bra det hon skrev. Yngwie satte en ny standard för hur en gitarr skall gnidas, och är så "osvensk" målmedveten och självsäker. Vi har alla något att lära oss utav honom, och nu har vi fått den.

Den en och en halv timma som programmet var innehöll inte så mycket nytt. Många historier har jag hört förr, och den bild som många har utav honom; att han skulle vara dryg och så, vet jag att den inte riktigt stämmer. Den är överdriven, och det är till stor del jantelagen som talar för det flesta som har den åsikten. Visst, hans ego är lite uppblåst, men han är ju för tusan Sveriges enda rockstjärna, och han är ta mig fan bäst i världen på att vara det.

Jaja, in med dig och lyssna nu på Yngwie och den sköna musik han spelar.

torsdag 28 juni 2012

Fake Lizzy i studion

Det var några dagar sedan jag läste nyheten, så det betyder alltså att Fake Lizzy nu är i full gång med att spela in skivan som ska bära Thin Lizzys namn. Det är bara hur fel som helst!

Visst, Phil stod inte ensam för så mycket material som man kan tro om man kollar under låttitlarna på albumen, men nog fan var det han som stod för soundet, alla texter och så klart själen. Scott var Lizzy troget från det att han gick med i bandet '74, men det känns verkligen inte som att det räcker. Brian stod inte för så stor del utav det kreativa, och inte Darren heller.

Kanske kommer dom att få till en riktigt bra skiva, kanske kommer det till och med att låta som Lizzy musikmässigt, men det kan omöjligt vara Lizzy. Det är väl ändå okej att dom turnerar och spelar musiken, men nytt material är en riktig hädelse. Men som den sucker man är så kommer man så klart att köpa albumet, trots att det verkligen är hur fel som helst.


Disneys mjölkningsplan

Att Disney och Pixar fick till en lyckträff med sina "Cars"-filmer som förmodligen gjort Disney en fantaziljon pengar rikare vet vi alla. Ungarna älskar dom fjantiga bilarna. Filmen (Jag har ej sett uppföljaren, och är inte alls speciellt sugen) är tyvärr den svagaste som studion har klämt ur sig (Den klarar sig så klart ändå på den tidigare nämnda Pixar-charmen).

Nu kommer i alla fall nästa installation i den onda planen att mjölka "Cars"-franchiset, och den här gången ska vi upp i luften och flyga i "Planes". Det gör så klart ont i hjärtat att resurserna ska läggas på dessa regelrätta barnfilmer, men vem vet, det kanske blir en grym film som slår mästerverken "Toy Story", "Rattatouille" och "Toy Story 3" (Och de 20 första minutrarna av "Wall-E" och "Up") på fingrarna... näää.


onsdag 27 juni 2012

En finfin bunt

Fick hem en finfin bunt med film idag, och en stor del av dom har jag inte sett, vilket det så klart ska bli ändring på.

Det var allt


Spider-Man - Shattered Dimensions

Ett stort frågetecken är varför alla "The Amazing Spider-
Mans banor går i gult.
Nu borde det vara dags att ge ett litet utlåtande om "Spider-Man - Shattererd Dimensions", jag har ju ändå klarat ut det, och håller nu bara på att ta lite achievements.

Är detta det bästa Spider-Man-spelet jag spelet då? Ja, det är det nog, men det säger egentligen inte så mycket. Bra spel med Spider-Man är inte något det har strösslats med direkt. Spelet bjuder på snygg grafik, ett stort galleri med skurkar, oftast coola bossfighter, och ett lite annorlunda upplägg.

I spelet så får man spela som fyra olika versioner utav Spindeln i deras respektiva dimension: Den vanliga "The Amazing Spider-Man", "Ultimate Spider-Man", "Spider-Man Noir" och "Spider-Man 2099". Varje Spider-Man har lite olika förutsättningar och den som skiljer sig mest är Noir-versionen där banorna går ut på att ta sig fram oupptäckt. Varje dimension bjuder på sin egna grafiska design, och det gör spelet ganska varierat trots att det i grund och botten är lika dana banor och fiender. Från början kändes det lite hoppigt med de olika dimensionerna, och jag han knappt bli var i kläderna med en nätsvingare innan man bytte till nästa, den där förvirringen man alltid känner de första två timmarna med ett spel förlängdes ytterligare lite.

Smygarbanorna sticker ut mest, och går i svartvitt och sepia;
snyggt
Appropå nätsvingande så är det kanske den största nackdelen med spelet. I och med att banorna är väldigt linjära så blir så klart svingandet lidande, även om det förekommer delar och banor där man får svinga lite mer. Som sagt så var den stora behållningen med "Spider-Man 2"-spelet att man just hade hela Manhattan att susa runt i. Än mindre är det utav väggkrypandet, och lite tur är väl det kanske, för när man befinner sig i lodrätt och upp-och-ned-vänt läge är kameran fruktansvärt bråkig.

Det som det där emot fokuseras en hel del på är slagsmål, och det fungerar riktigt bra måste jag säga. Man får känna sig smidig och kraftfull, men det bjuds på en del motstånd. Att bara button-masha sig genom spelet   funkar nog inte så bra, utan de kombos och specialattacker man kan lära sig är verkligen till hjälp. Man känner sig riktigt mäktig när "The Amazing Spider-Man" river upp bitar ur marken med sitt nätt och svingar det som enorma klubbor.

Cell-shading är schnyggt
Banorna går oftast ut på att du jagar efter en utav Spindelns kända fiender, som försöker stoppa dig med hjälp utav sina hantlangare och andra tjuvknep. Du får även slåss emot huvudfienden minst en gång underbanans gång som en miniboss innan den stora slutstriden. Dessa fighter med ondingarna innehåller i många fall lite olika moment som gör varje bossmöte unik och ger dom lite mer djup än att bara puckla på bossen och ducka för dennes attacker. En del är dock lite tråkigare och bjuder inte på så mycket mer nämnda moment. Sen kan det ibland vara lite för mycket quick-time-event-känsla över bossmötena, men för det mesta så "luras" man ändå in i att det är ganska interaktivt. Den sista bossfighten är dock en riktigt stor besvikelse måste jag säga.

2099-banorna är lite väl plottriga med alla glänsande fasader
och neon.
"Spider-Man - Shattered Dimension" är om man ska summera det ett bra, lättsamt spel. Några skavanker hindrar det från att vara "fantastiskt". Beenox kan nog få till ett riktigt bra spel om dom fortsätter att förbättra detta grundrecept och förlägger spelet i en öppen värld.

Jag har lite förhoppningar på det kommande spelet baserat på filmen, men det känns som att det är lite dumt. Det senaste spelet "Edge of Time" fick dålig kritik, och det rör ju sig nu om ett filmlicens-spel.

Jag ska nog ta och kolla in "Web of Shadows", och "Ultimate Spider-Man" som jag inte har spelat, men som båda ska vara bra.

Dredd-trailer

Att den gamla Judge Dredd-filmen är en riktig skräpfilm, och förmodligen den sämsta film som Stallone medverkat i så ska det krävas mycket om den nya filmen ska bli sämre. "Dredd" har nu visats upp i trailerform för första gången, och jag är ganska hoppfull. Bara en sån sak att man inte ser Karl Urbans utan hjälm nån stans trailern bådar gott. Stallone var iklädd domarutstyrsel i ca: 1 minut under hela filmen.

Det som oroar är den unga oerfarna medhjälparen som Dredd verkar släpa med sig. Såna karaktärer brukar kunna sabba hela filmer för mig. Miljöerna är något jag inte heller känner mig nöjd med. Det är inte alls lika skitigt cyber-punkiga som jag tycker det borde vara. Vart är neonljusen och regenet?

Jag har tyvärr inte läst serien, bara ögnat igenom nån tidning då och då, kanske borde göra det så här inför denna film.


..och just ja, Dreddans axelskydd är inte ens i närheten av att vara lika stora som det borde!


tisdag 26 juni 2012

Plastspindel

Ja, jag tycker att Spider-Man dräkt i "The Amazing Spider-Man" är ful, men trots det så kom det otroliga vill-ha-suget när jag såg bilderna på Hot Toys kommande otroligt detaljerade Spider-doll. För det finns ta mig tusan inga fina actionfigurer utav min favorithjälte att få tag på vad jag har sett, och absolut inga på serievarianten, som så klart är den man mest skulle vilja ha.

Ska man slå till på en när den släpps? Den kan ju inte komma kosta mer än 3000 spänn...



Benders farfar

Han böjer med precision i alla vinklar som går, och han gör det snabbt. OPTON T-WIN20, eller Benders farfar som vi alla kallar honom.



måndag 25 juni 2012

Tagen igen

"Taken" är som sagt en grym film, och nu är den första trailern för uppföljaren släppt. Nu vill familjen till de rötägg som Liam Neeson knäckte armar, ben och näsor på i förra filmen hämnas. Denna gång blir både hans dotter och (ex?)-fru kidnappade.

Det ser ut att bli mer utav det goda. En snygg, tight, våldsam och nervkittlande film. Risken finns så klart att det blir en upprepning utav första filmen, som med många andra uppföljare, men jag håller tummarna för att vi bjuds på det där lilla extra som gör att filmen känns befogad.

Istanbul ser inbjudande ut


Monster på college

Disney själva kör med tv-spel i sin kommande film "Wreck-It Ralph", och Pixar tänkte köra med en uppföljare till "Monsters Inc." med "Monster University". Jag har kollat trailern, och det ser skoj ut. Även om "Monsters Inc." kanske är en utav dom lite svagare produktionerna från Pixar, så gör dom ju som sagt aldrig riktigt dåliga filmer. Man kan inte motstå Pixars charm.

Kolla på trailern på Itunes skitsida, som som vanligt verkar ha exklusiv rätt på trailern på hela internet.


söndag 24 juni 2012

Befläckat omslag

Film är ett stort intresse för mig. Precis som när det kommer till musik så känns som att jag är en utav få som faktiskt köper film fortfarande. Jag antar att det har att gör med att jag även är en samlare. Jag vill äga filmer som jag tycker är bra, och att köpa film är mer än att bara se på själva filmen. Den fysiska förpackningen är något som tilltalar mig. Ett snyggt filmfodral ger filmen ännu ett värde än underhållningen utav att se på själva filmen. Det är fint att ha massor med film och sånt stående i hyllor. Just därför är det så himla tråkig med filmfodral som är nedplottrade med dessa recensionsbetyg och citat. Det förstör verkligen hela fodralet. Visst, om det är en hyrfilm så kan det vara ok, men en köpfilm... Jag blir tokig.

Fick här om dagen hem "Tinker Tailor Soldier Spy" som ropats in på Tradera. Ett ganska snyggt omslag måste jag säga, och ca: 28 gånger snyggare än den amerikanska utgåvan som har ett omslag som ser ut som om det hörde till en romantisk komedi. Dock så befläckas hela omslaget utav Expressens fånflinande getingar och texten "Mästerligt". Varför, varför, varför ska man envisas med att kleta dit detta? Kan man inte, om man måste, sätta allt sånt på baksidan som man gjort med resten utav recensionsbetygen?

Helst så ska dom inte alls finnas på fodralet, men jag fattar ju att man vill kunna sälja in filmen hos casualpubliken som inte har koll på all fantastisk kritik som filmen fått i media, men då så har vi som sagt baksidan. Eller varför inte klistermärken? 

Många som fortfarande köper fysiska filmer är nog de som liksom jag själv är filmälskare, samlar på film, och uppskattar fina, cleana, fodral. Snälla filmbolag, ge oss lite mer valuta för pengarna liksom. Eller ha i alla fall lite god smak. Bara lite.


fredag 22 juni 2012

Glad midsommar på er!

Idag ska jag inte skriva så mycket, för folket har ändå inte tid att läsa nån bloggjävel idag. Det är ju midsommar! Underbara superhedniska tradition, som verkligen bara handlar om att fira att det är så fruktansvärt ljust och härligt just nu.

Den enda invändning jag har mot denna dag är att vi verkligen borde förbjuda den där vidriga satanssillen, som man envisas med att inkludera i alla högtider. Sluta upp med det! Det är direkt vidrigt!

Tack för att ni läser, glad midsommar på er!


Jo just det, ni som idag brukar gilla att påpeka att midsommarstången är någon sorts fallossymbol kan ju sluta upp med det, för det är bara en myt. Jag blir så jävla leds på alla dessa människor som tror det sitter inne på groundbreaking fakta som ingen annan någonsin har hör om. Sluta upp med det säger jag!

torsdag 21 juni 2012

Mycket metall på posten

Howahowa, det är mycket nu. Under de två senaste dagarna har både den fysiska och elektroniska brevlådan nästan rasat samman utav all metall som rasat ned i dom. Från Cdon.com så kom en hög bestående utav Kreators "Phantom Atichrist", Overkills "The Electric Age", Municipal Wastes "Fatal Feast" och Grand Magus "The Hunt". Via e-posten kom downloaden utav Manowars "The Lord of Steel", och den fysiska skivan i form utav specialnummret av Metal Hammer kallad "Steel Edition" är på ingång till den nu väldigt bräckliga trälådan. Den kommer att sprängas.

Hur jag ska ha tid att lyssna på allt, och sedan skriva ned nå sorts intryck ifrån dom här i bloggen? Vet inte riktigt. "The Lord of Steel" väntar jag nog med tills den fysiska skivan kommit, fast än det är det albumet jag lyssnat på mest, och vill fortsätta lyssna på. Så bra känns det att det är just nu...


onsdag 20 juni 2012

Slut He-Man

På intresseklubbens begäran så ska jag bara meddela att samtliga 130 avsnitt utav "He-Man and the Masters of the Universe" är färdigsedda sedan förra veckan.

En skön serie som passat hur bra som helst att somna till på kvällarna. Det får inte vara så krångligt och spännande så att man måste ligga och hänga med. Det ska vara avslappnat, så att man kan kolla på det avslappnat och där med somna. He-Man har varit minst sagt avslappnat. En lite coolare version utav Bamse, med svärd, muskler, pälskalsonger och massor utav monster med häftiga namn, och framför allt Skeletor. Ren ondska när den är som allra bäst.

Visst, det är en väldigt corny serie, och det är inte ens i närheten utav lika mycket våld som man skulle vilja att det var. Det är plotholes och helt ologiska saker som sker, men charmnivån är hög, för en omogen pojkspoling som en själv.

Ibland blev man ändå lite chockad när vissa avsnitt vågade på att vara lite annorlunda. Avsnittet "Not so Blind" med den blind pojken som måste hjälpa He-Man och Ram Man att hitta tillbaks till Attack Tracken när dom blir förblindade stack ut med avsaknaden utav fiender som måste bekämpas.

Även det sista avsnittet som jag såg, "The Problem with Power" var oväntat mörkt då Skeletor lurar He-Man att tro att han råkat döda en person och där med ger upp sin kraft att bli He-Man.

Livet är lite mer tomt nu, utan He-Man. Eller nä, jag har ju börjat kolla på "The Spectacular Spider-Man" nu, det är fint. Ett utlåtande om den serien lär komma.

 En film med He-Man borde helt klart göras, och den som redan existerar borde verkligen förgöras med Grayskulls krafter.

tisdag 19 juni 2012

Daredevil på riktigt

Svt och BBC har hyllats, och kommer att fortsättas att hyllas här i bloggen, och det är helt enkelt för att public service är bland det bästa som finns.

Det senaste i briljans är dokumentären "Tro inte dina ögon", som handlar om våra sinnen, hur de fungerar och är beroende utav varandra, och hur de lurar oss. Vi får se en massa olika exempel på synvillor, hur smaker påverkas utav vad vi ser och hör, hur vi känner det vi ser, med mera. Riktigt intressant.

Men det mest sinnessprängande inslaget i dokumentären måste vara killen (Jag kallar honom Matt Murdock) som trots att han är blind kan cykla. Hur? Genom att klicka med tungan så "ser" han likt en fladdermus med hjälp utav ekot! Som Daredevil, på riktigt! Galet, galet, galet!

Kolla in dokumentären nu då, den ligger inte uppe länge till!


måndag 18 juni 2012

Paketet - del:2

Detta har hänt...

Och nu, till den rafflande fortsättningen!




Vem som vinner... ja det kommer denna half-assiga berättelse inte att förtälja, men där emot så leder in till de små utlåtanden jag kommer att göra lite senare i denna blogg. Stay tuned om du vill veta mer om dessa extremt coola plastskapelser.

söndag 17 juni 2012

Stackars lilla Lara

Det var några år sedan sist men nu verkar det som att "Tomb Raider" igen är på väg att skapa kontrovers. Enligt en intervju med Kotaku så ska producenten för spelet ha sagt följande om Lara Crofts nya äventyr:
"She's definitely the hero but - you're kind of like her helper. When you see her have to face these challenges, you start to root for her in a way that you might not root for a male character." 
"And then what happens is her best friend gets kidnapped, she gets taken prisoner by scavengers on the island. They try to rape her, and..."
Utvecklaren Crystal Dynamics har sedan gått ut med ett för förtydligande, och menar att våldtäkt inte kommer att förekomma i spelet.
"One of the character defining moments for Lara in the game, which has incorrectly been referred to as an 'attempted rape' scene is the content we showed at this year's E3. [...] In this particular section, while there is a threatening undertone in the sequence and surrounding drama, it never goes any further than the scenes that we have already shown publicly. Sexual assault of any kind is categorically not a theme that we cover in this game."
Ska verkligen våldtäktskulturen ta sig in i spelvärlden också? Nu verkar det ju kanske som att så inte är fallet, men man vet ju inte säkert än. Bara att alls var planerat en våldtäktsscen, eller en antydan om det, i spelet så känns så klart tråkigt. Spelmediet är ungt, omoget och grabbigt, och är som vi alla redan vet hårt utsatt i diverse debatter om "underhållningsvåld". Det finns så få kvinnliga spelhjältar, och att degradera dom vi har till små söta dockor vi stora starka män ska vilja ta hand om är allt annat än ett steg i rätt riktning.


Spelet ska ju visa en ung oerfaren Lara, innan hon blev den orädda gravplundraren vi alla känner till. Ett intressant koncept, som jag tror får spelaren att identifiera sig med karaktären. Hoppas nu inte att Crystal Dynamics fuckar upp en fantastisk möjlighet att skapa en ny uppdaterad Lara som vi alla kan identifiera oss med. Som inte blir bara en sexsymbol, eller en stackar liten flicka som spelaren måste "rädda" och tycka synd om.


torsdag 14 juni 2012

Paketet...

Det kom ett paket igår!


To be continued...

Plast-Scarlett

Aah, idag kom de första bilderna på den kommande Hot Toys-actionfiguren utav "Black Widow". Visst är den vacker, jag vill ha, så klart. Det ser riktigt verklighetstroget ut, men har dom inte gjort stackars Scarlett smalare? Ska inte en utav dom få lite kurvigare kvinnorna i Hollowood få vara lite kurvigare även som plastfigur?

Kolla in mer bilder om du har Facebook.
Plast-Scarlett

Riktiga Scarlett

tisdag 12 juni 2012

Galenskap!

En utav Sveriges bästa humorgrupper heter Galenskaparna och After Shave, och för dom som gillar dom, till exempel jag, så kommer som vanligt Svt till undsättning. För ungefär två veckor sedan sändes Claes Erikssons föreställning "MAX" på kanalen, och nu så sänder man en reprisering utav "Macken".

I "MAX" bjuder på Claes, skaparen utav gruppens allra mest vokabulära humor, på just vokabulär humor. Monologerna är långa och invecklade och man blir imponerad utav karlns minne. Hur kommer han håg allt? Musik bjuds det också på. Den hör väl inte till det bästa man hört ifrån Galenskapshållet, och inte heller är Claes någon sångare. Men det är ändå några charmiga bitar man får höra.

"Macken" då. Ja, mer klassisk tv får man leta efter. Jag ska inte behöva säga mer, för om du inte har hört talas om den så är det march iväg till skamvrån.

Det är alltså inte så mycket att orda om, utan in med dig och kolla in "MAX" och "Macken" (Och fortsätt kolla eftersom avsnitten sänds varje lördag) på Svt play! 



måndag 11 juni 2012

Sommarens stora hit!

Sommarens stora hit släpptes redan för 32 år sedan, men det är först nu den nått mina öron. Jag är inte nu så där väldigt förtjust i reggae annars, men pop-reggae á la Inner Circle Passar mig utmärkt. Steve Kakanas "Raising My Family" är just sån där pop-reggae som jag föll pladask för när jag råkades höra den på lokalradion av alla ställen en tidig morgon på väg till jobbet.

En underbar låt som liksom mycket annan reggae besjunger ett enkelt, koncist, budskap; i det här fallet att fostra sin familj, på sitt eget sätt. Cool synthbaserad musik, fantastisk sång, fantastiska stämmor och framför allt en ljuvlig melodi. HOOKED!

Reggae hör liksom sommaren till, vare sig man vill det eller inte...

söndag 10 juni 2012

Watch Dogs

Ett spel som jag missade när jag skrev om de nya spel som utannonserats under E3 som intresserade mig var Ubisoft Montreals "Watch Dogs". Kollade in gameplay demon först i förrgår och blev väldigt intresserad.

Det rör sig om en öppen spelvärld och att utföra uppdrag, men det som får spelet att sticka ut är att man kommer att kunna hacka alla datorer,telefoner, övervakningssysytem, trafikljus, ja allt som är uppkopplat liksom. Detta innebär att du kan kontrollera din omgivning och få en inblick i alla människor du möter på gatan. Möjligheterna och valen i spelen verkar bli näst intill obegränsade. Behöver jag säga att det låter helt galet? Det känns verkligen som att detta spel har möjligheten att ta tv-spelandet till nästa nivå när det kommer till att interagera med spelvärlden.

Som om inte detta vore nog så vill Ubisoft även ta online multiplayer till nästa nivå genom att sudda ut gränsen mellan multplayer och singelplayer. Det togs bara upp lite kort på slutet i den intervju med GRTV som jag kollat in, men det verkar som att alla som spelar kommer att spela i samma värld hela tiden, spännande värre!

lördag 9 juni 2012

Mer E3

Som sagt så är det inte bara utannonseringar av nya spel på E3, tvärt om så är mässan mest till för att hajpa upp redan utannonserade spel ännu mer.

De mest intressanta utav dessa sedan tidigare kända spel är väl dessa då:

Far Cry 3

Den tropiska ön med det klarblåa vattnet ser helt underbar ut. Man får möta lite psykopater, kriga lite, smyga runt i den härliga grönskan, skjuta folk med pilbåge, simma lite, kniva folk. Harmoniskt verkar det. Ok, de freakiga inslagen tycker jag känns lite halvt avtändande för mig, men allt det andra ser bara bra ut.

Om jag inte redan fått det att framgå, och om du inte sett det i klippet, så  vill jag förtydliga att grafiken verkligen är förstummande, bedårande. Varför ska man resa iväg IRL, när man har "Far Cry 3" som släpps inom en inte allt för avlägsen framtid?


Lara, vill du bli min fru?
Tomb Raider

Visst, det ser ut som en riktig "Uncharted"-klon, med alla hårt scriptade sekvenser och quick time events, men jag har förhoppningar. En lite öppnare spelvärld är väl det jag mest hoppas på, lite mindre stressaction och mer problemlösning och jag är nog ganska såld; för det ser förbannat snyggt ut, och Lara är benhård.

Jag har inte spelat något tidigare spel i Tomb Raider-serien, men skulle helst vilja spela igenom antingen "Underworld" eller "Anniversary" bara för att ha fått spela ett innan detta släpps, så att jag har något att jämföra med på riktigt.


Assasin's Creed 3

Jag spelade det första "Assasins Creed" och gillade det för sina fantastiska miljöer och häftiga parkourgameplay. Spelet var dock ganska så förbannat enformigt när det kom till uppdragen, och vissa moment var fruktansvärt irriterande. Uppföljarna har tydligen blivit bättre och bättre, och jag har varit sugen, men det har bara inte blivit att köpa något utav dom.

När nu "Assasins Creed 3" är på gång, med en riktigt annorlunda spelvärld, intressant historia med mera, så är jag grymt sugen. Det ser mycket mer varierat ut än föregångarna, och med massor utav nya spelmoment. Skogen, snön och landskapet ser väldigt imponerande ut, och striderna ser väldigt mycket förbättrade ut sedan det första spelet. Att som indian få glida omkring under det amerikanska inbördeskriget och yxa ihjäl lite folk, i snö, känns lockande.

Dishonored

En helt ny spelserie, med en sjukt snyggt designad, steampunkig, dystopisk spelvärld; som en blandning utav "Bioshock" och "Half.Life 2". Massa smygande, lönnmördande, eller valet att inte lönnmörda, och magi verkar det bli. Det ser verkligen intressant ut, och även lite läskigt, ska jag verkligen våga mig på att spela detta? "What should we do with the drunken sailor?" har aldrig låtit läskigare...

Metal Gear Rising: Revengeance

Hideo Kojima och hans kommande spel har det inte hörts mycket utav på ett tag, men nu så har man i alla fall visat upp en ny trailer på nästa installation i MGS-serien. En ganska kass trailer, men det man får se utav själva gameplayen ser intressant ut.

Borta är smygandet, nu handlar det om klassiska japansk superöverdriven beat 'em up. Svärd, maskiner och blod blir det i massor, och säkert en hel del låååååånga mellansekvenser. Jag hade så klart föredragit mer smygande, men det här funkar säkert bra det också.

Transformers: Fall of Cybertron

Så klart så när det kommer till Transformers så blir jag alldeles fuktig utav blotta åsynen utav detta spel. "War for Cybertron" var ett bra spel, en stabil actionrökare; om än lite enformigt, och tråkigt fiendegalleri. Det var ju så klart ändå överhängande roligt att få spela som Soundwave och alla andra Transformers.

ME GRIMLOCK!
Med "Fall of Cybertron" så hoppas jag på lite mer variation, och så klart mer kändisar från Cybertrons invånare; och det verkar jag få. Jazz, Wheeljack som spelbar karaktär, Combaticons:en och deras kombinerade form Bruticus, som spelbar karaktär (!) och inte minst Grimlock! (och de andra Dinobots:en) Att kriga loss på och inuti massiva Metroplex, samt kontrollera honom blir förmodligen också mäktigt.

Spelet sägs ska ha förbättras och gjorts om en hel del på det grundläggande iden i det första spelet, så förhoppningarna är höga. Det måste bara bli bra, Grimlock är ju med!

En första titt på Django

Den första trailern för "Django Unchained" släpptes här om dagen och nu har jag sett. Det ser lovande ut, fast och andra sidan så har väl aldrig Tarantion gjort en film som är sämre än "bra".

Det rör sig i vanlig ordning om en hyllning, denna gång till westernfilmer, i Tarantinos som vanligt lite bizarra moderna tappning. Snyggt kommer det bli, och våldsamt, så klart, och bra musik. Början utav trailern, med Johnny Cashs fantastiska tunga stämma kändes riktig bra.

Jag har lite tvivel när det kommer till castingen, men annars så är förhoppningarna goda. Vänta med spänning på att få se mer i trailerväg.


torsdag 7 juni 2012

Wreck-It Ralph

Det var nog någon månad sedan jag först hörde om Disneys kommande film "Wreck-It Ralph" i form utav en teaser trailer, som inte sa så mycket mer än att det skulle vara en film med tv-spelstema. Jag var så klart genast intresserad, och igår dök så då den första riktiga trailern äntligen upp på the intornetz, och gisses vad sugen man blev på denna film!

Det handlar då så klart om tv-spel, vilket i sig känns roligt, men att filmen skulle innehålla cameos från spelvärldens alla hörn blåste mig nästan av stolen (Eller sängen, jag sitter på sängen ...jag gillar inte stolar). Eller vad sägs som bl.a Bowser, Zangief, M. Bison, Eggman och Clyde!? Helt stört! Jag fattar inte hur man har fått rättigheterna till alla dessa karaktärer, speciellt Bowser.

Filmen lär säker innehålla en hel del andra sköna referenser och parodier till, och på, tv-spel, vilket så klart kommer får geekhjärtat att slå frivolter. Vad gäller filmen i övrigt lärde det väl bli en klassisk sliskig Disneyhistoria om att följa hjärtat, hitta sig själv bla bla bla, och kommer säkert dala efter första 20 minuterna när alla referenser avklarats och storyn kickar igång på riktigt. Jag och alla andra geeks kommer så klart ändå att älska att se denna hyllning till de klassiska tv-spelen.

Jag längtaaaaaaar! *I falsett*


onsdag 6 juni 2012

Nytt på E3

E3 2012 är i full gång borta i det soliga Kalifornien, och vi bombas dagligen med nyheter från spelvärlden. Nintendo visar upp mer utav deras nya konsol Wii U, komplett med Xbox 360-kontroll. En del nya spel utannonseras också, men det handlar mest om att vi får se mer utav redan utannonserade spel.

Det är mycket, och jag tänker väl bara sammanställa de spel som utannonserats nu de senaste dagarna som jag är mest intresserad utav.

Gears of War: Judgement
GoW är min favoritspelserie till 360:n tillsammans med Mass Effect. I och med att trilogin nu är avslutad så var det med spänning som väntade på vart man skulle ta spelserien nu. GoW: Judgement är väl kanske lite utav en besvikelse utav det jag har sett. Spelet ser ut precis som de tidigare spelen, inget nytt spelupplägg och inga spelmekaniska nyheter. Tydligen ska det vara ett lite öppnare spel, men det syntes det inga tecken på i den gameplay man fick se.

Den största nyheten som man väljer att fokusera på rörde multiplayerläget som införde klasser och nya spellägen. Jag tvivlar inte på att det kommer att tillfredsställa ens actionnerver minst lika bra som sina föregångare, men något helt nytt hade ju varit lite mer spännande.

Splinter Cell: Blacklist
Gameplay-trailern för nya Splinter Cell såg verkligen benhård ut. Den gamle Sam Fisher är tillbaks i sin spionutstyrsel och sina ikoniska smygarbrillor. Spelet ser intensivt ut och verkar leverera den där underbara känslan utav att vara en snabb, ljudlös och hänsynslös dödsmaskin.

Det som dock kändes tråkigt är så klart att Michael Ironside inte kommer att göra rösten till Sam. Det rör ju sig en utav spelvärldens mest igenkända röster.

Star Wars 1313
Star Wars kommer nog alltid att ha en speciellt plats i mitt hjärta. Hur mycket George Lucas än har dragit filmerna och konceptet i smutsen. Bra Star Wars-spel är väl inte heller något som vi är direkt bortskämda med. Det senaste spelet som bar Star Wars-namnet var det väääldigt mediokra "The Force Unleashed". "Knights of the Old Republic"-spelen har jag tyvärr inte spelat, men jag jobbar på det. "Old Republic" ska ju enligt utsago vara bra, men det är inte min typ utav spel.

Nu är i alla fall "Star Wars 1313" utannonserat och uppvisat, och jag är helt klart imponerad utav grafiken. Det ser sinnessjukt ut minst sagt. Kan detta röra sig om ett nästa geneations-spel? Den gameplay som visas tycker jag dock ser ut som... ja, "Uncharted". Samma som med det vi fått se utav "Tomb Raider". Jag är förväntansfull och skeptisk.

Snyggast på E3




tisdag 5 juni 2012

Jag blir så jävla aaaaarg! (11)

Gitarrdouchen

Gitarrdouchen är den där killen som alltid ska dra fram sin gitarr och "underhålla" sin omgivning, ja det finns i stort sett bara manliga gitarrdouches. Där emot så finns sångdouches, och där är det kvinnliga könet överrepresenterat. Det är såna som ska envisas med att sjunga i stämmor när det valkas allsång (Gud förbanna allsången också), men det är en annan historia.

Gitarrdouchen ses oftast på så kallade "hemmafester", kring lägereldar, på caféer och liknande, och utser ofta sig själv till festens medelpunkt, allt för att öka sina chanser till ligg. De enda som uppskattar en gitarrdouch är människor som inte kan något instrument, men vill kunna, eller är någon form utav instrumentdouch själv. Alla andra blir mest bara irriterade på fanskapet som ska ljudförorena festen med sin okontrollerbar ljudvolym, och försvåra alla annan social aktivitet, förutom att sitta i en ring kring gitarrdouchen.

Den mest typiska gitarrdouchen är som sagt en man. Några kännetecken är att han sjunger med en hes tillgjord röst i försök att låta som Kurt Cobain. Han kan även i vissa fall försöka dra till med falsett för att visa en ännu mer känslig sida.

Det finns även så klart olika grader utav gitarrdouches. Det finns den där nybörjaren som bara lärt sig några standardlåtar som "Save Tonight", något av Tenacious D och liknande. Han kan ibland även ha nött i nå Guns 'n' Roses riff för att kunna imponera på männen i omgivningen. En mer ingående förklaring om denna sortens pack hittar ni här.

Den mer avancerade gitarrdouchen drar till med John Mayer, eller en egenarrangerad akustisk version utav någon känd ickeakustisk låt, och är oftast mer musikaliskt begåvad; en riktig musiker, dock med bristande självinsikt. Inte nå mindre irriterande alls, snarare tvärt om, för han borde veta bättre.

Det finns även kända gitarrdouches. En är Wille Crafoord som har med sig sin gudsförgätna gitarr i alla tv-program han medverkar i. Ständigt plinkades på något "fyndigt" improvisationsstycke. En annan är "Bollnäs-Martin" på radiostationen Bandit, som har infört att han en gång i veckan ska framföra en akustisk version utav någon rock/hårdrocks-låt. Wille verkar ändå annars vara en ganska okej person annars, men "Bollnäs-Martin" är en tvättäkta douch ända ut i fingerspetsarna.

Men den mest kända gitarrdouchen är dock "The Naked Cowboy" som gjort det till sin grej att stå och doucha sig på Times Square.

JAG BLIR SÅ JÄVLA AAAAARG!

Åååååh, jag vill lappa till honom med både bak- och framsidan utav handen!

söndag 3 juni 2012

The Vermonster

Tröck i mig en burk B&J under en filmsession, som jag alltid gör med B&J. Smaken var den relativt nya smaken "The Vermonster", med lönnsirap, karameliserade pecannötter, och mer karamell.

Gott var det. Sött och gott, som i de flesta fall när det kommer till den amerikanska mästarglassen. Glass och sirap är en grym kombination, det vet ju alla som brukar dinera på kinesrestauranger då och då. Sött + sött = bra. Man blir glad.

Sen att karameliserade pecannötter passar bra i glass är väl inte heller någon nyhet. Nötbitarna är lagomt stora och man får med en i varje sked man fyller truten med.

Fler köp utav denna lär det bli. Slisk for the win!

lördag 2 juni 2012

The most powerfull man in the universe indeed

Man kan lära sig hur mycket som helst utav He-Man, som jag nämnt tidigare. Inte bara saker som är bra att veta om livet på ett moraliskt plan, utan även en del om fysik, och att He-Man förmodligen har mer extrema krafter än Superman, och där med verkligen gör skäl för sin titel som "The most powerful man in the universe".

Mina tre favoriter är dessa:

I avsnitt som "Evilseed" (ca: 5:30) och "Return of the Gryphon" (ca: 6:30) så kastar He-Man iväg berg, ja berg. I "Evilseed" så är det till och med flera mil. En lätt stöt med armarna är allt som krävs. Det är badass.

I "Keeper of the Ancient Ruins" så hotas He-Man och Battlecat utav en storm. Vad gör man om en storm är på väg mot en? Söker skydd och väntar tills den passerat? Inte om man heter He-Man, då skär man ett hål i marken med sitt mäktiga svärd så att stormen åker ned och fångas i ruinerna under marken. Hade ingen aning om att stormar fungerade så. Tur att He-Man finns, så att man får reda på lite vettiga saker.

I "Temple of the Sun" så stöter He-Man, Man at Arms och Battlecat på en enorm skorpion ute i öknen. Hur ska He-Man ta sig ur denna knipa? Kasta iväg skorpionen som han gör med allt annat? Nej, nej, nej, med orden "Here's a quick sience lesson for you" gnuggar så klart på sanden så att en enorm glasskiva bildas.  Sedan klyver han glaset i fyra lika stora bitar med ett hugg med svärdet och hivar iväg delarna så att en glasbur bildas för skorpionen.

Innan det så hinner han även stoppa en virvelvind genom att snurra svärdet i motsatt riktning när han står inne i själva virveln. Älskade logik.

Epic shit, som man säger på utrikiska