R.J.D.

Jag kommer så väl ihåg när jag läste nyheten för 2 år sedan. Jag hade klickat in på blabbermouth som vanligt för att se vad som hänt inom hårdrocksvärlden och fick plötslig syn på rubriken. Jag klickade på den, läste vad som stod, och blev sittande; stirrande på hans bild, mannen med världens bästa röst som nu hade lämnat oss. De första orden i Wendys uttalande har etsat sig fast i min hjärna: "Today my heart is broken..."

De senaste året så hade jag följt hans kamp mot cancern genom nyheterna, och inte för en sekund tvekat på att det skulle gå bra. Allt visade på att sjukdomen var under kontroll, Ronnie besökte till och med "The Golden Gods Award" någon månad innan nyheten om hans bortgång kom. Jag var förkrossad.

Ronnie James Dio har betytt enormt mycket för mig. Förutom att han är den bästa sångaren som någonsin förärat jorden med sin närvaro, så stod han för ett utav mina första möten med riktigt hård musik. "Diamonds - The Best of Dio" var en utav de första cd-skivor jag köpte, och jag spelade "Holy Diver" till döds.

Senare bekantades jag med hans prestationer i Black Sabbath och Rainbow; band som för evigt intagit tronen som några utav världens bästa band  för mig. "The Best of Rainbow" är också ett annat tidigt skivköp för mig, där första tredjedelen utav skivan, med alla Dio-låtar, också spelats oräkneliga gånger. Rainbows "Rising" har kommit att bli kanske världens bästa studioalbum enligt mig, och Black Sabbaths "Heaven and Hell" och "Mob Rules" har också gjort anspråk på den platsen.

Sentimentalt blir det, och ja, det rör sig om en människa som jag aldrig träffat, men likt Phil Lynott så har han lyckats att beröra mig mer än många människor jag har träffat. Han har varit med och format mig genom fantastisk musik och tänkvärda texter. Han kommer alltid att var med mig, och påminna mig om att ställa mig upp och skrika, och att rock 'n' roll kommer att leva för alltid.

You came down with fire, and lifted my spirit higher 

Rest in Peace Ronnie James Dio