Jag hade hört väldigt lite, eller inget alls faktiskt med ST när jag på lördagen ställde mig framför stora scenen. Synd så klart att man är så korkad att man inte bara tar sig den lilla tid och kollar upp alla band man hör talas om, för man kan ju faktiskt gå miste om nå bra. I fallet med ST så var det just så, för det var riktigt bra det jag fick höra.
ST kan vara det enda band med en wigger-sångare som jag gillar, för det är löjligt när den 40+-åriga Mike Muir ställer sig och viftar med armarna och snackar getto mellan låtarna, men låtarna och det rena thrashöset på scen väger upp det rejält.
 |
| Publiken fick komma upp och härja med ST |
Saxon
Saxon är inget utav mina favoritband. Dom har en rejäl bunt med klassiska låtar som jag gillar, men mer än så lär det nog inte bli. Hur som helst så skulle det i alla fall vara ren lögn att komma att säga att det inte är kul att se dom live, för Saxon är ett riktigt bra liveband. Biff Byford har pondus, humor och en röst som än håller. Inte riktigt vad man kanske kan säga om Nigel Glocker och Paul Qinn som båda verkligen ser ut som trötta gubbar; men bra spelar dom.
Yngwie Fucking Malmsteen
Jag blir besviken när jag inser att Tim Owens inte kommer att medverka, det hade varit riktigt coolt att se och höra denna grymma metal-sångare in action, men nu blev det inte så. Istället så stod bassisten och keyboardisten för sjungandet. Kanske hade det blivit lite mer låtar och inte riktigt lika mycket solon om han varit med (Ja jag vet att vi snackar Yngwie här, det kommer alltid att vara en helvetes massa solande).
Det var den festivalen det. Det var en underbar upplevelse. Nu väntar man bara på att gudarna Iced Earth ska besöka Luleåkalaset, och sen dra över en sväng till Finland och se dom igen. Un-fucken-believable!
 |
| I väntan på Kungen |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar