Just nu så närmar sig Mass Effect 3 med stormsteg. Jag spelar just nu 2:an, som jag först nu i år har tagit tag i, för fullt för att klara igenom spelet till 100% en andra gång, fast nu som Paragon (God), och med en ny Shepard, en kvinnlig.
Jag gjorde nämligen det korkade misstaget när jag spelade igenom det första spelet för några år sedan, att bara spara den senaste karriären, när jag spelat som Renegade (Ond... eller ja, ett svin kanske man snarare är). När jag sedan satte igång 2:an och skulle föra över min sparfil ställdes jag då inför dilemmat: Spela igenom hela första spelet, som tar 40h +, eller köra på Renegade-spåret. Jag valde det senare, mest på grund utav tidsbristen, då jag redan bestämt mig för att spela igenom även det här spelet som både Paragon och Renegade.
Nä, Paragon är den vägen jag väljer. Hjälpa velande Asarier att hålla fast vid sin Krogan-pojkvän, rädda fabriksarbetare från att brinna inne, övertala sina team-medlemmar att inte hämnas, då det inte kommer att ändra något, övertala med dialog istället för med våld - gå den extra milen för att göra den rätta saken kort sagt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar