Den nya tekniken gör allt för att ta död på den gamla. Senaste raden i exempel på det är mina CD-skivor som försvårat mitt LP-lyssnande, genom att dom bildat högar på LP-spelaren. Nu är dom bortstädade, och jag firar det med att premiärlyssna på mitt ex utav Elfs "Trying to Burn the Sun". Gammal musik på ett gammalt format. Man blir varm inombords.
LP är bra för själen, och Dio är ännu bättre. Ni får dock nöja er med en crappig youtube-version.
Ost (Uttalas "oschth") är gott. Ost är en av
mina största mat-addictions. Grekerna kan göra ost. Haloumi, och feta är
några utav dom bästa ostarna ever (någonsin).
Just därför blir jag så
ursinnig när folk alltid blandar i för mycket sallad när dom bjuder på
fetaost. Hur ska man först och främst hitta all fetaost när den är gömd i
diverse gröna saker? Och sen, hur förväntar dom sig att man ska känna
smaken utav den när man även måste tugga på massa grässmakande blad
samtidigt?
Hur, frågar jag mig!? Hör ni mig? HUR!? HUUUUUR!!?
Aktuellt har alltså bytt utseende och format. Två saker som jag reflekterat över är:
Vinjetten
Mina tankar när vinjetten kördes for direkt till Breaking News med Filip och Fredrik. Likheterna fanns i både färgval och den snurrande jordgloben, samt typsnitten på loggan. Visst, jordgloben har varit med sedan förra designbytet, men tillsammans med loggan var likheterna slående. Loggan och typsnittet är för övrigt väldigt tråkigt och sterilt. Byt tillbaks till det där gamla klassiska A:et säger jag!
Två nyhetsankare
Den största skillnaden i programmet var införandet utav två nyhetsankare, så att dom kan sitta och vara trevliga och "skojja" med varandra mellan de olika segmenten - precis som i amerikat! Viss förvirring uppstod när fokus skulle bollas mellan det två och meteorologen, men det var ju premiär, så det var ju upplagt för förvirring. Återstår att se om legenden Claes Elfberg klara av det nya formatet bättre imorgon
Jag tror att jag till slut har hitta precis vad jag har saknat i mitt
liv. Alla livets orosmoment gör att man inte kan leva livet fullt ut,
men nu ska det bli ändring på det.
Några utav livets orosmoment:
Att ständigt behöva vara på sin vakt så att man inte blir överfallen av ligister tar på krafterna.
Att gå och oroa sig för zombieapokalypsen gör en lite nervig.
Att ständigt behöva välja platsen längst bak i hörnet när man sätter sig i ett rum är påfrestande.
Att hela tiden hålla koll så att inga terrorister Kalashnikov:ar en till döds när man är ute och går är tröttsamt.
Ovissheten om när Boba Fett till slut ska få reda på vilken planet man just nu gömmer sig på gnager på ens psyke.
Listor är kul. Jag gillar att läsa och göra listor. Listor med favorit- band, sångare, filmer osv. Därför kommer jag att dela med mig utav olika listor här i bloggen lite då och då. I de flesta fallen kommer inte att rangordna det som jag listar, helt enkelt för att jag inte kan rangordna saker, det är svårt, och risken att man ändrar sig är överhängande. I de flesta fallen så brukar det ändå finnas en topp 3 eller 5 som jag anser är ganska så orubbliga, men resten brukar blir som sagt utan rangordning, men ändå kanske med lite stigande awesomness...
Vi börjar listandet med favorit-filmmusikstycken. Den här listan kommer bara att innehålla original musik komponerad för filmen i fråga, alltså finns inte t.ex Pulp Fiction eller Donnie Darko med. Jag kommer bara att ta med en låt, eller stycke, från varje film (i vissa fall finns det några bubblare). Jag baserar listan på låtar som jag tycker står på egna ben, och inte bara är "stämingsmusik". Alltså kommer inte t.ex Alien eller The Shining med trots mästerlig musik.
Jag har säker glömt någon film som säkerligen skulle ha passat in på listan, så det är väl bara att påminna mig, så får jag göra en del två någon gång i framtiden
Let's go!
Gremlin Rag av Jerry Goldsmith - Gremlins
Gremlins är en bra film med ett riktigt bra tema som har en fin melodi som är ruggigt catchy. Den känns ganska typiskt 80-tal med sina syntar, och förmodade trummaskin. Låten har en känslan utav tivoli, och det känns väl ganska passande för den här galna filmen, som är precis som ett tivoli i filmformat. Skön växelbas också, växelbas är underskattat.
Jurassic Park End Credits av John Williams - Jurassic Park
Kunggubben John Williams har gjort så mycket filmmusik att det är svårt att fatta. Några av hans bästa kompositioner återfinns i en utav dom där filmerna som definierade ens barndom. Det var svårt att välja mellan den här och huvudtemat, men det blev den här, då melodin från huvudtemat finns med. Lite fusk, jag vet.
Arrival to Earth av Steve Jablonsky - Transformers
Ska inte börja tjata om alla saker som irriterar mig så sjukt mycket med de här filmerna, för det finns vissa bra saker att säga om dom. En sak, och det är nog den absolut bästa, är detta stycke. Arrival to Earth är filmernas huvudtema och ett väldigt bra sådant. Det verkar Michael Bay också tycka då han fläskar på med det heeela tiden, så det är ju bra.
L'estasi dell'orro (Ecstasy of Gold) av Ennio Morricone - The Good, The Bad and The Ugly
Tillsammans med Williams och Zimmer är nog Ennio Morricone den som gjort mest filmmusik genom tiderna. Mest känd är nog huvudtemat till denna film, men "Ecstasy of Gold" är i mitt tycke bättre. Finare melodi, storslagnare, och scenen som den ackompanjerar är nog den bästa i filmen. De skyhöga kvinnostämmorna får min hud att knottra sig på ca: 0,42 sekunder.
Zombie Flesh Eaters Main Theme av Fabio Frizzi - Zombie Flesh Eaters (Zombie 2)
Italienare kan det där med skräckfilm, och skräckfilmsmusik. Fabio Frizzi har gjort musik till många utav av Lucio Fulcis filmer. Syntmattan är ödestigen och "domedag-ig". Dom ilande melodislingorna är kusliga, och baspulsen tuggar på som en odöd på jakt efter kött.
Ett roligt tips som jag snappade upp i kommentarsfältet till klippet på youtube var att spela den HÄR samtidigt. EPISKT!
Egentligen så borde den här platsen delad med "Apoteosi del Mistero" från Fulcis "City of the Living Dead", som är snarlik Zombie Flesh Eaters-temat, och lika bra, så jag gör det.
Terminator 2 Main Theme av Brad Fiedel - Terminator 2
Det hemska, vackra introt till en av världens bästa actionfilmer har även bland den bästa musiken som går att hitta på film. Man känner att domedagen är på gång. De metalliska markeringarna sätter en perfekt mekanisk touch på verket. Det handlar om maskiner ...och människan är DOOOOOMED!!
DA DA, DA, DADA!
Un Amico av Ennio Morricone - Inglourious Bastards
Rätt så bra film,absolut inte Tarantinos bästa, men denna låt är nog Morricones bästa tillsammans med "Ecstasy of Gold".
Orgelmelodin och ackordsföljden för tankarna till "A Whiter Shade of Pale", som är en utav 60-talets bästa poplåtar. Hela låten är väldigt popig i sin instrumentuppsättning.
Det är fint. Går inte att säga så mycket mer.
Rambo Theme av Brian Tyler - Rambofilmerna
Även denna en utav de bästa actionfilmerna, eller actionfilms-serierna, och även denna med något utav de bästa inom filmmusikväg. En väldigt vacker melodi, och det är storslaget.
Bright Eyes av Mike Batt, framförd utav Art Garfunkle - Whatership Down
Ojoj vilken sorglig och vacker film. Bland de bästa tecknade filmer jag sett, och böcker jag läst. När den lilla kaninen Fiver får reda på att ledaren Hazel blivit skjuten och springer och söker efter honom så spelas denna musik, och om man inte fäller en tår så har man ett hjärta av sten. (Haha, jag blir alldeles våt i ögonen nu i skrivande stund när jag lyssnar på musiken).
Jag skulle nog kunna skriva ett helt inlägg om denna film och dess vackra bildspråk och fina historia. Men nu handlade det om musiken.
Även Hazels dödsscen ackompanjeras utav sorgligt pianoklink och får ögonen att läcka. Kolla in filmen, tror inte att det är så många som sett den.
Phenomena av Claudio Simonetti - Phenomena
Ännu en Italiensk film, med Italiensk musik. Precis som i Fabio Frizzi och Lucio Fulcis fall, så har progrock-bandet Goblin gjort musiken till många av Dario Argentos filmer. Mest känd är filmen Suspiria med tillhörande musik, och är så klart riktigt bra, men denna är bäst.
För just denna låten står Goblins "mainman" Claudio Simonneti. Den synttunga musiken för mina tankar väldigt osökt till Castlevania (som kan ha den bästa musiken i spelvärlden). Jag fullständigt älskar de drivande trumbeatet och basen, dom snygga melodislingorna och den vackra sång melodin.
Det som fick mig att upptäcka denna film och dess originalkomponerade musik var att Iron Maiden och Motörhead var med på soundtracket, så jag köpte skivan, och denna låt, som öppnade skivan golvade mig totalt.
Blade Runner End Theme av Vangelis - Bladerunner
Konstigt hur det alltid är dom bästa filmerna som även har de bästa soundtracken. Vangelis har nog varit mest verksam inom ambient och annan elektronisk musik, men han har gjort en del filmmusik. Hans mest kända filmkomposition är nog soundtracket till Blade Runner och Chariots of Fire. Sluttemat till Blade Runner är i alla fall det bästa. Elektroniskt, kusligt och ödestiget. Det här är fruktansvärt bra.
Kan även tipsa om Claudio Simonettis cover på denna låt, som inte verkar finnas på youtube, så det blir en spotify-länk.
Binary Sunset av John Williams - Star Wars
Den ursprungliga Star Wars-trilogin är det bästa filmer som gjorts, och huvudtemat är väl ett av den mest igenkända musiken i filmhistorien. Huvudtemat är ikoniskt, men om jag ska välj ett favoritstycke från Star Wars så väljer jag Binary Sunset. Den vemodiga melodin förflyttar en direkt till Tatooine, och man får känslan utav att galaxens öde hänger på ens axlar.
Bubblare här blir nog "Duel of Fates" från Episode 1. Dramatiskt, spännande och storslaget - allt som inte filmen var. (Okej, var lite hård nu, men musiken är bättre än filmen).
Hummel Gets The Rockets av Hans Zimmer - The Rock
En utav mina favorit-action-filmer som barn, och ja, än idag faktiskt, och där med Michael Bays bästa film, de mesta andra karln gjort är väl som mest varit ok. Huvudtemat till filmen är storlaget och vemodigt, precis som de flesta andra utav platserna på listan :D
Hans Zimmer är som sagt en utav dom som nog gjort absolut mest musik i filmbranschen med bl.a Lejonkungen, Gladiator, The Dark Knight och Inception på sin meritlista, bara för att nämna några liksom. Mannen är en maskin när det kommer till att producera grym filmmusik.
Detta är i alla fall Hans Zimmers bästa komposition. Den lugna melodin är riktigt vemodig och gripande, och den "hårda" delen utav låten har den där metalliska som Terminator 2-temat, och har även den en riktigt bra melodi.
Inte så konstigt att bl.a Expedition Robinson har använt den för att göra tävlingarna på ön mer dramatiska än vad dom är. Med den här musiken blir till och med aktiviteter som navelpillning ett storslaget äventyr.
Som bonus slänger jag med Crimson Tide-temat. Zimmers näst bästa kanske? Har dock inte sett filmen.
Kvällstid är perfekt för att bli vemodig och sentimental. Sitta och tänka på allt som en gång var, och det som hade kunnat vara. En sak som en gång var, som aldrig fortsatte att vara var Symfonia. Bandet som skulle bli det Startovarius slutade vara efter "Elements pt. 2". Straight forward symfonisk power metal.
Så blev det inte. Efter en grym skiva och några få gig så rann bandet ut i sanden, efter att inte ens ha existerat i ett år. Timo Tolkki gick ut och sa att Symfonia lägger ned, och att risken att vi aldrig mer kommer få höra nytt material från honom är ganska stor, så som det ser ut nu. Anledningen var att han kände att det inte var lönt att slita för att hålla Symfonia igång, då det helt enkelt inte gick runt med pengarna och motivera bandmedlemmarna. Den döende musikbranschen skördar sina offer.
Han tydligen ändå känna sig nöjd med tillvaron. Sköta sitt liv och bara leva. Men det är så klart fruktansvärt synd att man kanske aldrig ska få höra ny musik från honom.
Tolkki är en utav de bästa låtskrivarna när det kommer till melodier. Vackra och catchy. Vemodigt men hoppfullt. Musik att finna styrka i när livet är tungt. Aldrig ge upp.
Han gjorde Stratovarius till ett utav dom största power metal-banden, som även var ett utav det första i vågen utav hård musik från vårt vemodiga grannland. Följda utav Nightwish, Children of Bodom och Sonata Arctica med flera.
Hoppas verkligen att Tolkki hittar nya krafter och att vi får se honom återvända. Chansen finns, då han har ändrat sig förut. Vi får se
Här är i alla fall öppningsspåret från Symfonias "In Paradisium" - "Fields of Avalon", med en hoppfull text i sann Tolkki-anda.
Fields Of Avalon, call my name
Leading me without a shame, I've got no one to blame
And when things are getting tough, don't give up
Just follow me... to Fields Of Avalon!
Det här känns banne mig lite smått overkligt. Iced - Mother Fucking - Earth kommer till Luleåkalaset! Vad hände med bokningsfolket för kalaset? Känns som att det ändå kanske är någon vettig människa som jobbar med bokningarna som sa: "Vi behöver lite true heavy metal".
Iced Earth kunde inte vara mer oväntade. Det är nog en stor majoritet av besökarna som lär fråga sig vilka dom är, då dom knappast hör till de band som spelas Bandit varje dag.
Det här är fantastiskt. Jag kommer nu att få se Iced Earth två gånger under samma månad, utan att behöva resa flera hundra mil och spendera alla mina pengar. Nu blir det först att bevittna dom i hemstaden, och helgen där på i Oulu. JAAAAAAA!
